Now & Then

För dig som läsare av mitt blogg svammel har du kanske insett att undertecknad har en mängd mer eller mindre galna-intressanta intressen. Min underbara sambo lär komma som nummer ETT, och efter henne följer bilar, båtar, musik med tillhörande acessoarer.

Redan på tidigt 60-tal fanns dessa intressen. Gamla bilar, gitarrer, båtar som var behov av kärlek och omvårdnad. Vi stod stumma när VW lanserade sin Karmann Ghia, mycket snyggare än en Porsche. Att den sedan knapp klarade en toppfart på 130, tja designen vann. PV´n, Rekord´n, och alla de andra vardagsbilarna fick oss knapp att höja ögonbrynet. Men som sagt en Karmann Ghia, en P1800 för att inte tala om de riktigt dyra bilarna. Aston Martin, Jaguar, Ferrari, Rolls Royce osv, En sådan skulle man minsann ha men priset på dem gjorde dem lika omöjliga som att ta ned månen.

Kommer aldrig glömma dagen då jag stod inne på gården till en tvivelaktig bilhandlare på Mölndalsvägen och tittade på tre fantastiska bilar en dag i slutet av 60-talet. I plånboken fanns 8000,oo att shoppa bil för!

Här fanns självfallet Amazoner, SAABár och alla de andra vanliga bilmärkena men under ett tak av korrugerad plåt stod tre vagnar. En Maserati 3500GT, en Ferrari Dino och inte att förglömma en stor vräkig jänkare med 4 dörrar döpt till Dodge Polara. 

Självfallet tog det mindre än en sekund för mig att tappa allt förnuft, därmed totalt glömma de vanliga bilarna. Valet stod mellan dessa tre, som kostat en förmögenhet som nya, men nu av någon underlig anledning kunde köpas billigare än en Amazon!!!

Mina kunskaper som bilmekaniker var dock i sin linda, varför valet efter en dryg timmas begrundande föll på den stora Dodge´n!! Gott om plats, V8 i massor och en underlig automatisk växellåda med knappar för val av växel till vänster om ratten. (Detta var första gången jag körde en bil med automat!)

Egentligen var det ingen som ens tittade åt dessa standard bilar också senare när gammelbils hobbyn aktivt bredde ut sig. Nej det var sportbilar, tuffa jänkare med max 2 dörrar och lyxbilar som gällde. Sunbeam Alpine o Tiger blev mitt märke nummer ett. Ett flertal dylika renoverades och användes flitigt. Reservdelar anskaffades på hjul i form av Hillman bilar som delade många av sportbilens komponenter. Hur många Hillman som jag då skrotade för att komma åt reservdelar har jag glömt. De var inte värda något, och jag tillsammans med andra ansåg att de ALDRIG skulle få något värde och bli eftertraktade. På samma sätt var det med PV´n Amazonen, SAABarna och alla andra standardbilar. Ack hur fel vi skulle visa oss få ett tiotal år senare!

Hillman Minx 1958,som renoverades och såldes. 
Bara för att ett år senare skrotas då en bromscylinder gått sönder!!

Idag kan man välja mellan att köpa en Amazon 123GT, en SAAB Sport 2-takt, en Cortina GT och en Rolls Royce. De betingar ungefär samma pris i samlarkretsar!!!

60-talet med Rock´n Roll och allt vad där hörde innebar att alla skulle köpa en elgitarr. Listan nedan är lite av en samling av PV,Amazon,SAAB. Opel, Ford osv fast med inriktning på gitarrer.

För en nybörjare fanns massor att välja mellan. Klira, Egmond, KENT, Höfner, EKO, Elite, VOX, Harmony osv var bara några av de billigare gitarrerna som fanns att tillgå. 

Klira -  

gitarren som Emile Ford använde, till vad kan man undra då få exemplar gick att spela på. De glittrade dock läckert i strålkastarljuset.

Egmond -

från Holland var nog mest känd här genom sin Lucky 7 gitarr och Jörgen Ingmans gitarrskola per korspondens. 125,oo kostade den och var hemska att spela på. Paul Mc Cartney hade en sådan planka som sin första elgura. Den stora efterfrågan gjorde att fabriken ofta packade gitarrer vars lack inte torkat för leverans till köparna som oftast skedde på postorder.

Höfner -

Denna tyska tillverkare gjorde en mängd fina akustiska gitarrer samt deras ofta vinylklädda plankor i tusentals former och färger. Fanns hos musikhandlare och kunde köpas för ett lågt attraktivt pris. Mest känd troligen Beatles basen. allt nog deras elgitarrer var billiga och riktigt hyfsade, även om halsarna hade en tendens att krokna.

EKO, VOX & Elite

läckra Italienska gitarrer för den tunna plånboken, Som Höfner ganska bra gitarrer till lågt pris. Även hos dessa var halsarna problem då de tycktes vrida sig!!

KENT -

för 495,oo kunde vi köpa en röd eller en babyblå Kent gitarr från Hagströms. En riktigt bra nybörjargitarr klädd i splast och vinyl för att dölja plyfan o masoniten där under. Annars riktigt bra att spela på. 

Harmony - 

Amerikansk postordergitarr som såldes också som HEATKIT. Riktigt bra elgitarrer byggda med billigast tänkbara material.

Till gruppen borde också Världsmärken som Fender vara, men på grund av höga import tullar från USA blev dessa gitarrer ganska dyra i Skandinavien! I övrigt samma som för Harmony, billigast tänkbara material sammansatt till en riktigt bra gitarr.

Det tunga Gardet, gitarrernas Rolls Royce, Ferrari, Aston Martin, Jaguar

var då snarare Gibson, Levin, Gretsch, Burns, samt åter igen Fender. och hundratals andra

Gibson - 

Gibsons Top of the line 1966 - en Barney Kessel modell(nypris1968 var 8500,oo skr)

denna amerikanska Gitarrtillverkare gjorde alla former av akustiska instrument av hög klass. Deras orkestergitarrer lämnar ingen oberörd. Deras elgitarrer kan väl sägas med ett enda namn. Les Paul som var en högkvalitativ planka. En väl använd Les Paul kan idag kosta en förmögenhet medan deras top of the line typ avbildad Barney Kessel modellen kan fås för under 30000,oo!! Då som ny var den företagets dyraste gitarr.

Levin & Bjärton

kan omnämnas på samma sätt även om fabriken var svensk.

Genomgående för den sista gruppen är att de var extremt noga med att tillverka sina instrument. Varje instrument tycktes ha en inbyggd själv och liknade inte de andra som de delade design med. 

Jim Burns brukade säga att han masstilverkade "one-offs" vilket kan stämma.

Dock har precis som i bilvärlden dagens värde på gitarrer inte alls följt deras exclusivitet som nya. Många av de billigste gitarrerna betingar idag fantasipriser, samtidigt som många av de mest exklusiva och dyrbara instrumenten kan köpas för fickpengar.

En hafsigt maskintillverkade massproducerad Fender Stratocaster från tidigt 60-tal kan idag kosta långt över 200000,oo kronor. (ny kostade den i Skandinavien omk 1500,oo) samtidigt som deras egna Top of the line guror - Jazzmaster och Jaguar (nypris 1800-2000,oo) kan fås för lågpris. Alla deras modeller nytillverkas idag.

nedan Bob Dylans Startocaster som nyligen såldes för drygt 1000000,oo dollar.

 

Höfners billiga Fiolbas (Beatles bas) var din då på 60-talet för omk 700,oo kostar är idag värd massor och nytillverkas i priser från 2800,oo - 55000,oo!!!

summan av kardemumman är att knappt någon kan idag säga vad som kommer att bli värdefullt, vad som kommer att dyka upp om 20-30 år och vara eftersökta samlarobjekt.

Kanske skulle vi alla sparat den billiga Instamatic kameran och slängt våra NIKON F1 kameror.

Politiskt käbbel

Vi närmar oss ett förestående Val. Vilket per automatik tycks innebära att det politiska käbblet drar igång för fullt.  Med en sittande regering som enligt dess belackare kommer att få avgå vid kommande val skräds det inte med orden. 

Allt som sker nu, skylls därför på denna regering!? Men hur var det nu, vem satt vid makten när pensionsystemet total förändrades? osv......

Att oppositionen idag går tillbaka i tiden och skyller den negativa delen av utvecklingen på sittande regering är utom allt tvivel. 

Jag frågar mig trots allt hur långt tillbaka i tiden skall vi väljare och belackare gå när det gäller att kasta skit på en sittande regering oavsett denna består av Vänster eller Höger?

Folkhemmet byggdes upp av Sossarna, ej helt säker men det var kanske Per Albin Hansson´s gubbar som då styrde och ställde. Byggnationen fortskred,  vi var på väg. Reformer av alls slag blev vår verklighet. Staten skulle ta hand om oss, om ALLT. Staten skulle äga ALLT och banne mig vet jag om inte forna Sovjet till stora delar stod som ett underskönt scenarie. I alla fall den del som var officiell.

Som jag ser det tycker jag att vi kanske skulle avhålla oss från att se tillbaka historiskt. För ska vi det måste vi ta med dåvarande regerings ställning i NAZI frågan, Zigenarfrågan, Handikapp frågan osv i all oändlighet då på 30-70-talet..... Då när det stod helt klart för alla Sossar att Judar och Zigenare var ett hin av hån. För att inte glömma underliga människor av lägre stående raser från Afrika.

Skulle vara skönt att få slut på käbblet där  oppositionen anklagar de som är i Majoritet sittande regering. Tala istället om vad de vill göra i framtiden för oss väljare. Skulle det sedan innbära att vi i Sverige totalt skrotar PK (politiskt korrekt) skulle det vara ett enormt framsteg.

Idag kan vilken Svensk född person anklagas att vara rashatare!!! 

Fick redan under min skoltid veta att begreppet Rashatare syftade till personer som ansåg att visa raser av människor var lägre stående varelser just på grund av sin ras. Det handlade då inte om huvuvida Sverige skulle ta emot 1 eller 100000 flyktingar.

Just invandrarfrågor tycks disskuteras på var och varannans fika bord. De samtal jag har hört tycks anse att vi har för många invandrare från andra kulturer i vårt land. Samtidigt som våra styrande tycks vara av annan åsikt antingen de tillhör höger eller vänster falangen. 

Var det verkligen dessas åsikter vi röstade på så att de kom till makten??? Röstade jag på en Socialdemokrat som dessutom var starkt troende, helnykterist ............Framför verkligen de folkvalda Dina och Mina åsikter. 

Nej det verkar banne mig inte så...

poff nu har jag skrivit av mig av det som gnagt..

dagens o gårdagens fundringar och begivenheter

Att jag nu kommit i den åldern att fundringar säger mig att nu kan inte mer ske, nu kan vi inte komma längre i vårt slit och släng samhälle. Sanningen torde vara att vi har långt kvar att gå! Frågar mig om vi  idag faktiskt är mer "slit o släng" minded än vi  var på 60-talet när allt det gamla skulle bort. Fina hus revs för att ge plats för nya, de gamla bilarna försvann snabbt. Det nya i allt vad detta innebar skulle ersätta.

Något som idag innebär att 50-60 talet ses som high fashion, stringhyllan och allt annat i möbelväg från denna tid är idag hårdvaluta och tas om hand av samlare. Ändå tycker jag att vi är otroligt vårdslösa, vi har det med stor säkerhet alldeles för bra i vårt land. Säger oss värna om miljön på vår jord och skickar därför vårt farligaste avfall till Asien för defragmentering!! Vi lever ett liv fyllt med batterier som för oss är ofarliga, men när de ska tas om hand skapar gigantiska problem.

60-70 talet innebar en revolution när det gäller hemelektronik, företagen kämpade hårt för att skapa de absolut bästa produkterna, med tidigare år som förebild ville de dessutom att dessa elektronik produkter skulle hålla - gärna för evigt! Det har de troligen gjort om vi dess användare inte fått för oss att allt det nya är så mycket bättre.  Istället för en stor tung klump till TV har vi anammat platt-TV. Att vi alla påstår att bilden på nya platt-TVn är så mycket bättre borde omedelbart med tvång föra oss till en optiker för en grundlig synkontroll. Att platt TVn har en snitt livslängd på 5 år, tja who cares de gamla klumparna klarare ju 20!

Hur mycket energi och miljöförstöring kostar en ny platt TV, jag menar innan den ens nått oss konsumenter? Hur länge måste denna numera strömsnålare tingest användas innan den när sitt "Break even"? Samma tankegrund kan användas på vår bilpark. 

Gjorde en gång följande jämförelse som inte beaktade miljön i första hand utan ekonomi. Miljöaspekten fanns dock med.

Vänner till mig skaffade bil i form av en nästan ny Toyota. Denna röda lilla familjebil kostade 90000,oo och kördes hem för att parkeras på familjens parkering. Den behagade förbruka omkring 7 dl bränsle per mil.

Vid en av våra möten undrade de hur vi hade råd att köra vår bil som lätt slukade i sig 1,5 liter bensin per mil. Bilen i fråga var en Ford med V8 motor som vi kostat oss omkring 15000,oo den hade ju en del år på nacken men var i perfekt skick.

Mitt enkla svar var att för samma summa som deras bil kostat utan att de kört en meter med den, kunde jag med min bensinslukande bil köra omkring 50000 mil!!!! 

Efter en snabb koll hos bilregistret visar sig deras Toyota ha blivit skrotad omkring 1995 medan min fd gamla Ford fortfarnade rullar!!

Som tidigare nämnt (har kanske skrikit ut det) tillhör jag Pippis Sakletare Klubb och de senaste fynden innefattade ett par trevliga saker. 

2 fina symaskiner.

en utombordsmotor som behöver en service.

en makalös pedal till gitarr.

en subwoofer till ljudsystemet i bilen.

En transistorradio, som kan fixa underhållning i ytterligare en mängd år.

samtidigt har jag tvingats slänga två platt TV som ej var lönsamma att reparera!!!

Min goe granne har även han samlat på sig prylar in absurdum som nu ska säljas!!!!

(tja han har inte plats för de nya prylarna han skaffat)

Ford Prefekt 1952 o IFA-DKW stationsvagn 1936 

JAVA mc

Vespa GS

Smison mc

Simson moped

Simson mc

JAVA mc

 Honda Cross MC

Resume av Sthlm-besök

Åter dags att packa samman lite prylar inför resan tillbaka till Väst-Bästkusten. Det mesta är mina saker som vi insett borde finnas där och inte i Stockholm där det är en smula trångbott.

Ett typiskt "KÅLLE" uttryck är att det finns ingen väg som leder till Stockholm, enbart en väg som går därifrån. Kan tyckas en smula rått, men det vilar en god portion sanning i detta. Dock har staden sina fördelar. 

1- min älskade bor där!!!

2- JAM har sina butiker där för den som gillar ett gitarrparadis.

3- Här återfinns Borgs Bil mao Jaguar Stockholm.

4- Rålambshovs båtklubb med sin hamn centralt.

troligen finns här fler fördelar att upptäcka.

Gårdagen innebar i alla fall att en tur togs till Vällingby i hopp om att få se, kanske provköra NYA Jaguar F-type. Väl framme visade sig detta som vanligt inte vara några problem. En F-type stod och väntade på gatan.

Efter att ha fällt ned sufletten bar det så iväg. Växelväljaren i D, ett irriterat racing betonat ljud från avgasystemet vittnade om den dolda kraften i dem kompressormatade V6an. Lät automatlådan göra jobbet fram till rondellen, sedan fick paddlarna ta över.

Ett tok vanvettigt leende tog plats i min skrynkliga nuna när bilen accelererade. Jag pressades bakåt i stolen och njöt av att köra bilen. En monsterbil med racinganor som fick mig att jämföra med gamla BMC 1275 Cooper och Lotus 7. Lättkörd till max, mycket gocart känsla gjorde att man verkligen kände sig ha full kontroll över bilen i alla situationer.

Kör i den något täta trafiken in mot stan åt helvete för fort, ett par rondeller passeras i omk 100km-t. Livet leker och självfallet drömmer jag om att kunna säga till säljaren:

JAG TAR DEN!!!!!

Det var med stor saknad jag tog plats i min lilla Rover för återfärden in mot city, nu med en fet broshyr över den nya F-type på sätet bredvid mig.

30 minuters super upplevelse av en ny Jaguar. Visst är kanske E-type med sin design snyggare, men samtidigt framstår den som en T-Ford i jämförelsen att köra den. XJS o XK som jag kört en mängd mil med känns tyngre vilket de är...

Valet om jag nu  hade denna möjlighet vore troligen mellan just F-type och en XKR-S men någonstans rycker en gammal XJS i trådarna och vill vara med.

Provkörde för några år sedan en XJS 4,o som var ordningställd för banracing med allt vad detta innebar utan att motorn blivit trimmad. 

Så jag fortsätter drömma....om Cat-ter..

I morgon står hämtning av en väns XJS-cab på programmet. En bil som efter att den servats ordentligt till köras way up north till Piteå. 120 mil i en XJS cabbe är aldrig fel.

Back to the Capitol

Katter packade, kläder, cykel osv.  Slutligen var allt klart för att lämna vårt älskade Söbben om än enbart för några dagar. Min älskades semester var i alla fall slut för denna gång och så vitt jag förstod var det inte med glädje hon återvände till jobbet i Sthlm. att återse sina töser var däremot på pluskontot.

Vi har just hunnit in i  stan när laddningen på den lille blåe lägger av utan förvarning. Dessförinnan råkade vi ut för trist oljud redan strax innan Lidköping. Det visade sig att grenrörets bultar vibrerat loss, men med lånad 15 nyckel löstes detta problem.

Vi ankommer fashionabla Östermalm där vi efter lite bryderi finner en parkering. Östermalm välkomnar oss med ...... undrade om jag i mitt stilla sinna kört fel och hamnat i något ghetto. Någon hade helt sonika tömt sina sopor på gräsmattan!!

Lösningen av vårt problem med bilens laddning, blev inköp av nytt batteri.

Gula villan i Haninge besöktes men utan att finna vännen Johan.