mer klappar

Det är något ganska fantastiskt, det liv som uppenbart förs i de fashionablare delarna av Fjollträsk och i detta skede om något stämmer mitt smeknamn på huvudstaden förträffligt med verkligheten. Är dessa människor i överklassen medvetna om livet utanför Djurgården, Lidingö, Östermalm mfl gräddhyllor i vårt land. Mannen med slitna kläder som står utanför shoppingcentrat och säljer tidningar från de hemlösa borde kamma hem storkovan. Så icke. Inte fan offrar fina folket 40 spänn på den faktiskt läsvärda tidning han säljer. 

Nej så här i mellandagarna ägnar de en hel del tid att kasta förra årets lyxkonsumtion i soprummet för att göra plats åt alla nya prylar som tomten kommit med. Som hedersmedlem i "Pippis sakletareklubb" ska jag självfallet inte gnälla över detta faktum, det är bara att glädjas åt situationen som den nu är. Troligen tillhör min älskade LL och jag de verkliga Fattighjonen på Östermalm vilket gör att grovsoprummet framstår som en guldgruva med gratiserbjudande så här i mellandagarna.

Skörden dessa mellandagar kunde ökats på med en oanvända Espressomaskin som trist nog saknade en vital del, men kom ändå att innehålla följande:

1 st Sony datorskärm, 1st Acer datorskärm videscreen med dvd uttag, 1st OBH kaffebryggare, !komplett Sanyo stereoanläggning - förstärkare, tuner, skivspelare och högtalare ca 2 x 20 watt. plus några förlängningsladdar med grenuttag. 

Sammanlagda nypriset på dessa prylar torde ha varit i närheten av 5 tusen kronor. Självfallet fungerade allt perfekt!!! De skulle dessutom inbringat sköna slantar på en av Röda Korset-Frälsningsarmen osv loppisar....men som sagt, medlem i sakletarklubben tackar och bockar för extra Julklappar.

I och för sig hade jag inte förväntat ett annat beteende bland folket på fina Östermalm, slit och släng. Tja det där med slit funkar inte, här gäller det att ha det absolut senaste, förra årets modeller är redan passe´. De passar dessutom föga i lastutrymmet på Cayennen, Hummern eller MB suven som står på gatan tillsammans med Porsche, Maserati och andra super bilar. 

"nu är glada Julen slut, slut, slut!"

Var det ett nytt rekord som slog i och med vår resa till Arvidsjaur. Från ett tja höstlikt 0 gradigt Fjollträsk och vidare norrut. Vi embarkerade vår Mondeo med 4 katter som inte alls tycktes gilla tanken på att färdas i bil under en hel dag och lämnade Fjollträsk i backspegeln. 


Redan från påfart på Essingeleden drev tempot upp ganska rejält och när Jävlarna i Gävle passerades var det i ca 150 km/t. 


Fröken C som av någon anledning inte sovit under natten passade nu på att sussa i baksätet vilket troligen är ett bra sätt att fördriva tiden på under resan. Strax efter Gävle kunde vi så skönja något vitt i vägkanten, ett vitt som tilltog ju längre norr över vi kom.

Brukar alltid säga att civilisationen upphör näst intill totalt när man passerat denna stad något som jag vidhåller. Resten av resan bredde skogsvidderna ut sig nu allt vitare.


De sista 20 milen av vår resa gick på vita snö och is täckta vägar innan vi slutligen kunde parkera bilen utanför huset i Långträsk. 10 timmar hade förflutit i resandets tecken och de var nu över. Trippmätaren registrerade 96 mil.

Vi vaknade på "Bränne" och kunde genom sovrumsfönstret se vit orörd snö runt omkring huset, det var Julaftons morgon. Tja egentligen var klockan redan 10 och nyss hade solen vaknat, snart, allt för snart skulle den åter gå ned. Just Bränne är en gammal skogsgård som ägs av min Käras föräldrar, där brukar vi bo-övernatta. 


Skrapa rutor, starta bilen (gick över förväntan) och vår Julafton tog sin början. Bordet stod dukat med en mängd god julmat att avnjutas. 

Kalle dök som väntat upp på TV och först långt senare avslöjades att våra två unga damer nu kommit upp i nära nog vuxen ålder. Ingen Julklapps stress hos dem inte. 


Klappar öppnades och aftonen förflöt lugnt som sig bör.

När Juldagsmorgon glimmar..... ja då befann vi oss på "bron"(man säger så i dessa trakter om altanen utanför ytterdörren) för en rökpaus, vilket innebar att alla talgoxar som annars använde Bron som matställe flög sin kos i 180. Vid ett senare besök kunde även en ekorre fångas på bild i form av "Ekorre på Burk"!

Självfallet skulle även ett besök i metropolen Arvidsjaur göras med tillhörande besök på "Dollar Store" (den senare en lågpris marknad som man alltid lämnar med en kasse saker man inte behöver köpa för ett astronomiskt pris!?) I denna metropol använder billister blinkers när de ska svänga och gångtrafikanter visar med allt tydlighet att de önskar sig ett långt liv. Inte en chans att de på 08-ors vis skulle gå rakt ut i gatan enbart för att det finns ett övergångsställe. De vet att bilar kanske inte kan stanna i alla väglag och tar det därför lite mer piano......

Svärmors kök blev också skönhetscenter då fröken C, fixade makeup och hår åt min älskade. Medan det var ljust ute kunde även Liselotts senaste stick-alster fotograferas.

Till skillnad från exempelvis Fjollträsk kan man i dessa trakter se stjärnorna när det är mörkt, något som 08-or troligtvis endast kan se på vykort. Dessa ger oss i alla fall en föraning om hur små vi alla är i det stora världsaltet.


Återresan till Fjollträsk gick planenligt om än till en början i avsevärt lugnare tempo. Nu var väglaget avsevärt sämre de första 30 milen varför hastighetsmätaren höll sig kring 100. Men så snart väglaget rättade till sig kunde vår gamla Ford sträcka ut och göra verklighet av den gamla tesen - FORD / First On Race Day. Farthållaren ställdes på 175 och bilen förde oss snabbt mot Fjollträsk. Dock gick det trots dessa hastigheter inte att ta igen den förlorade tiden i början av resan.


Ganska möra till kropp och själ ankom vi hemmet och kunde kånka upp alla våra saker och katter i lägenheten. Nu väntar ett par dagars arbete för min Älskade sedan bär det av till vårt kära Söbben för Nyårs firandet och i mitt fall jobb med en trasig Jagga.


Har idag på morgon även hunnit agera skrivbiträde till vår Kejsarinna Doris som den senaste tiden flirtat med en ståtlig Herr Fjant. Kanske blir det en dejt mellan de två under den närmaste tiden.


poff

human o ohuman mek fabrik

Dags igen för lite svammel kring livet vedermödor. Mitt lilla bokprojekt borde snart vara färdigt, men ack nej det verkar finnas så mycket intressant att tillägga. Samtidigt finns drömmen om att mitt gamla band ska kunna återuppstå i någon underlig form. Detta projekt tycks dock gå från klarhet till klarhet utan större fadäser.

Fadäs eller kanske var det skit i förgasaren som gjorde att jag här om dagen kände mig nödsakad att uppsöka nån rackarns fabrik inte långt från bostaden här upp på baksidan. För säkerhets skulle slog jag en signal till dem innan för att höra om jag kunde komma in för service. De ansåg på fullt allvar att de skulle skicka en Bärjare men inte fan behövde jag det när allt verkade fungera om än med viss misständning.

Laddade fullt och drog iväg till verkstan där man med en gång kopplade in moderna tider diagnostic program med massor av sladdar som mest var i vägen. Hur maskinen funkade kunde de uppenbarligen se på en TV som tycktes höra till makalösa manicken.

Hur fan de lyckades finna nåt fel fattar jag inte men tydligen kunde de tolka den där linjen med hack i och ansåg på fullt allvar att de skulle behålla kärran ett dygn eller så för vidare kontroll. Så där tvingades jag parkera i ett bås med sladdar och allt. Natten flöt sakta fram som om den var sirap, andra maskiner rasslade och verkade funka sämre än min. 

Totalt slutkörd (troligen oljebrist alt soppatorsk) fortsatte dagen med tester av olika slag, tydligen trodde de sig finna problem med oljekvaliteten. Kanske var deet STP i den som gjorde att det ibland verkade proppa till sig och flyta ganska trögt. När det så var dags för tankning erbjöds en mig mellan Diesel o gammal 87 oktan. Vilket inte gjorde att maskinen funkade bättre.

Sent på eftermiddagen kopplades så slutligen alla kablar och censorer bort och vi kunde lämna verkstaden, nu med en stor laddning mirakelpiller som tydligen skulle stoppas i tanken.

Nedräkningen har nu börjat inför årets Jul och den tillhörande Julresan. Resan bär av i morgon klockan förbannat tidigt och lär inte vara slut förrän sent som fan i morgon kväll efter en tripp på 90 mil+...

God Jul

 önskar jag alla trevliga läsare, och självklart önskas en 

O-God Jul 

alla som känner sig O-trevliga..

2-dra Advent

Snön ligger vit på taken, så faen heller oh en som är lycklig så han studsar över detta faktum är undertecknad. Dagen innehöll en del snurrande åt alla kanter här på Orust (mao ttog jag mig utanför goa stugvärmen).

Julmarknaden i Henån regnade troligen bort under löragen men nu tog den nya krafttag, vad detta innebär upptäckte jag dock inte. ICA var smockfyllt med folk och anledning var uppenbar då det i charken serverades gående Julbord. Avstod från att köa och fann vad jag behövde för att sedan lämna butiken.

Stannade till på rastplatsen för att insupa den sagolika utsikten och såg två damer förevisa den samma med en stor Nalle som självklart förevigades samtidigt. Denne (nallen alltså) fotades i alla upptänkliga vinklar.

Fortsatte så till nyförvärvet S/Y Vinia som nu när det var hyggligt väder skulle inspekteras noggrannt. Hennes yttre vittnar om vanskötsel alt O-skötsel men väl ombord i ruffen avslöjades att hon trots yttre skavanker fortfarande kan vara likt en lysande stjärna.

Flera detaljer i inredning fick mig att känna en sorts hänförelse inför dem som en gång byggde denna vackra båt. Varje liten detalj vittnade om en hantverks-skicklighet som ej står att finna idag. Där varje detalj tycktes vara utformad för både funktion och design. Säkerhetslås gjorda i mahogny, istället för att enkelt skruva dit ett metallbeslag.

Efter en generalöversyn fortsatte mina eskapader med en tur till Elisabeth & Runes place, det är ju där som vår Amigo finner sin sommarvistelse. Högvatten modell ordentligt nådde nästan upp till vedstaplarna som Rune lagt upp för kommande behov och vintrar.

Ombord hittade jag denna makalösa manick, någon form av kombinerad kompass och vindstyrke mätar. hmmmmmm.

viss form av högvatten vid Elisabeth & Runes brygga...nedan hennes eka som tjänstgjort som taxibåt för undertecknad ett antal ggr.

I skjulet återfinns även Elisabeth´s Julle som en fin liten båt som dock saknar ett par bord i botten.

En tur till Vindö Camping för att se till vår Amigo var trevligt då allt befanns vara helt okey, kusin Maries lilla Ockelbo segelbåt verkar dock få övervintra ännu en gång liggande vattenfylld i havet!

Snön lyste med sin frånvaro när jag senare var hemma igen vid huset och kunde gå in i värme och tända adventstaken. Samtidigt som jag fixade med den nya Amigosidan, vilken tagit en ordentlig fart. Det är dock trist att min älskade inte är med härnere, men på Torsdag kommer hon minsann. Får tya mig till dess utan kvinnlig fägring i min närhet.

Med lite tur kommer snön att fortsätta att lysa med sin frånvaro, livet är så mycket enklare då.

Amigo Yacht Club