torsdag 21 januari 2010

"som ett brev på ..."




"Vardags händelser"



Ja kanske hängde dagens händels samman med min förra blogg. Man kan aldrig så säkert veta. Allt nog en smula stressade efter att ha legat i världens förkylning i några dagar attackerar vi vågstycket att köra min älskade till jobbet. Gott om tid försvann delvis då Jeep´n inte visade tecken på att starta. Batteriet var stendött! Hjälp fixades och vi var på väg, fär syn på en polispatrull på andra sidan allen längs Karlavägen. Ett övergångställe framför oss och i nästa sekund en man som tar ett stort bestämt kliv rakt ut i gatan.



Väglaget gjorde att jag inte ens tänkte tanken på att försöka få stopp på den nära 2 tom tunga bilen. Det hade kunnat resultera i en rejäl okontrollerbar smäll.



50 meter senare blir jag så invinkad av en kvinnlig polis som berättar att jag minsann gjort mig skyldig till ett allvarligt brott och därför skulle betala 3000,oo i böter, så det så. Till ´råga på eländet har jag för första gången på åratal inte med mig körkortet. Plånboken hade försvunnit i röran hemma.



Detta tog som sagt ytterligare på vår nu ansträngda tidsplanering då jag mer eller mindre tvingades att berätta min livshistoria som legitimation. Detta i än högre grad då jag på intet sätt ville erkänna detta allvarliga brott. Kontrade själv med att trafiklagarna också gäller för fotgängare och att denne inte får gå ut i gatan förrän han/hon försäkrat sig om att detta kan göras utan risk för liv och lem.



Nu återstår det att se vart detta leder, tja om det blir att rannsakas hos Tingsrätten.



Nu tillfrisknad har ytterligare saker infunnit sig på spelplanen av det positiva slaget.






Skriver sedan en tid tillbaka någon sorts historik om min farfar båtbyggaren Carl Andersson och hans verk. I samband med detta kom jag idag i kontakt med Karl Melker Oscarsson en inbiten segalre o författare (nu 74 år gammal) där han kunde delge mig hans egen kontakt med Vindö båtarna på 60-talet.


"Bildrömmar"

Daimler Double 6



Ibland dyker drömbilen upp bland annonserna. Så var dte för en tid sedan när jag fick syn på en Daimler Double 6 till salu för en spottstyver norr om stan. Självfallet kunde inget i världen hindra mig från att åka och titta på denna bil. En krockskada på ena framskärmen och strålkasterna var en bagatell. Vad som inte var en dylik var självfallet den fantastiska inredningen i vagnen, en orgie i finaste skinn och trä. Samt inte att förglömma den gigantiska 6,o liters V12 motorn. Här fanns en av dåtidens exklusivaste bilar till salu för småpengar, dessutom i ett mycket fint skick.

6,o liter V12. 300 hp+

Lyckan vara dock inte för alltid, och självklart var det så att en annanpresumitiv köpare redan gjort sin entre på planen. Det hade nu gått ett par veckor och under gårdagen ringer en man och undarr försynt om jag fortfarande var intresserad av denna Daimler! Om jag var.... en överläggning med familjens ekonomidirektör avgjorde. Nu återstår ytterligare en titt på denna vagn och sedan kan det tänkas att en fet Daimler V12 får finna sig parkerad utanför vårt hus.


Förhoppningsvis skall "flytet" fortsätta och vara oss behjälpliga i att sälja både vår Ford Cortina och vår stora Motorcykel.


kram alla goa och o-goa läsare och vänner.

tisdag 5 januari 2010

"Superman or suicidal?"


Hur är det egentligen?
Är du Stålmannen och därmed osårbar är går du omkring på stadens gator och önskar livet ur dig själv.

En mängd år på skolbänken med stort intresse för Fysik lärde mig bla att vi människor inte är osårbara. Något som gör att jag fortfarande går efter en devis som myntas inför barn för en mängd år sedan:

"Barn (en sorts människor) är mjuka, bilar är hårda!"
Måhända nådde inte denna devis fram till vår huvudstad viletk gör att dessa tycks totalt ovetande om att billisten kanske inte kan stanna i alla lägen, kanske inte ens ser dig dät du går mörkklädd trots att du lätt ser billisten.(han kanske följer lagen och har ljuset tänt?!)




Vintern kom så till Sthlm och redan har jag ytterligt nära fått kontakt(ja nästan) med en mängd människor som antingen haft ett intimt släktskapt med nämnde Stålman alt varit klart självmordsbenägna.
Om det nu är det senare som gäller, undrar jag i mitt stilla sinne varför dessa människor försöker ta livet av sig med undertecknad som hjälpande hand. Varför skall nödvändigtvis en tredje oskyldig person dras med i denna form av självmord.
Tillvägagångsättet följer en standardmall. Ett obevakat alt bevakat övergångställe, mörka vinterkläder, avsaknad av reflexer, mörker, is-snöhalka, kanske ett mobilsamtal som är ack så viktigt.

Allt nog personen i fråga når fram till övergångstället och fortsätter utan att varken se till vänster eller höger rakt ut i gatan. Något som tyder på att personen är klart självmordsbenägen och borde tas om hand av psykvården för en grundlig undersökning.


När väl olyckan har skett skulle i alla fall jag om jag var föraren i den Hårda bilen vilja säga till den söndertrasade människan som nyss så kavat försökt passera gatan:

"Du är inte bara ful, du är dessutom DUM!"


Vad jag kan förstå lever denna mycket stora grupp människor+Robert Ashberg i villfarelsen att vi som gångtrafikanter har företräde i alla läge. Även om lagen som sådan föreskriver en skyldighet för gångtrafikanten att vara aktsam samt tillse att bilen som är på väg mot dem verkligen har för avsikt och kan stanna!
Som gångtrafikant har man därför inte företräde i alla lägen och man är fortfarande inte odödlig.


Här om dagen tvingades jag försöka bromsa ( extremt halkigt-snö mm på gatan) när en person gick rakt ut framför mig. Hade inte människan-självmordskandidaten-Stålmannen haft så bråttom hade den fått höra min uppdykande kommentar.



"Snälla du, vill du nu ta livet av dig med min hjälp, så gå tillbaka, ta ny sats medan jag backar och tar fart av bara helvete, så att jobbet blir ordentligt utfört!!"


Nu blev det inte så och jag får förhoppningsvis fortsätta köra med min bil i förhoppning att inte skada varken min bil eller dig som passerar framför min bil.



Den sk Zebra lagen togs delvis från Storbrittanien men varför tog de inte med HELA den engelska lagen. Den som klart berättar vilka skyldigheter en gångtrafikant har i trafiken. Att gångtrafikanter alltid är skyldiga att släppa fram fordonen. Att man Aldrig får gå över en gata utan att örvissat sig om att det går. Att man ska akta sig jävligt noga för att dejta en bil då dessa dejter brukar sluta mycket illa. En fotgängare (engelsman) skulle aldrig gå rakt ut i gatan framför en bil.



I många av Europas länder kan en gångtrafikant dessutom dömas som vållande till en olycka genom felaktigt beteende vid passerande av en gata-väg.

Vilket i princip kan innebära att om jag nu är så dum så jag går ut framför en bil och avlider, kan mitt dödsbo bli skyldigt att betala skador för bilägaren.

måndag 4 januari 2010

"snön ligger vit på taken...."

"paradiset-söbben i vinterskrud"

Ja vad annars kan man säga med massor av snö så långt ögat når. Med mer eller mindre snö-is täckta vägar som grund styrde vi till vårt lskade Söbben. Halvtaskiga vinterdäck som enl sägnen varit dubbade verkade tillsammans med 4-hjulsdriften göra sitt jobb och hålla oss på vägbanan. Sent omsider var vi framme, försenade inte av väglaget utan snarare av två döttrar som skulle vidare till pyramidernas land Egypten. Det var således bara min sköna samt FEM KATTER som tagit plats i bilen.

"sovvåningar för Maja & Doris"


Väl framme var till att ta sats, kolla att fyrhjulsdriften var inkopplad och köra över en halvmeter hög snövall för att ta oss in på tomten. Lyckligt nog hade Marie varit där och skruvat upp värmen till en mera behaglig nivå. Vi kunde dra en suck av lättnad -framme.



Så kom morgonen och med den en resa till Lella Låndån för att avhämta dotter -Tilde på centralen. Självfallet skulle ett par garnbutiker utforskas före detta. Ja det där med utforskning innebar storinköp av garn till ett inom tio års planen kommande stickprojekt.

"club knit gathering"


En dotter som ägnat sig åt att Sticka!!! Och att köpa mera garn.... vad månne detta bliva. Ja som andra i hennes ålder spelar datorn en stor roll också.

"Tilde o en dator"


Åter till Söbben, nu med vetskapen att det skulle minsann eldas för kung och fosterland. Dryga 20 m3 ved lagrad skall förbrukas. Vedspisen i köket matades med ved och snart brann en skön brasa i köket. En brasa som vi sedan tänt varje morgon och därmed lurat både energiverk o staten på många ljuvliga kronor.

"vår goa varma spis - sparbössa"


Efter att spisen varit igång en stund visade termometern i köket på 35 grader!!! En värme som snabbt spred sig i hela huset.


Under dagen har vi självfallet gjort ett besök på Orust alldeles eget lella GeKås. Tja riktigt GeKås är det nu inte men billigt i alla fall och massor av fölk och fä. VAd som shoppades? JA nog fan hittade damerna återigen GARN, medan undertecknad hängav sig till sladdar och kontakter.



Vintern skall uppenbarligen fortskrida vilket jag helst av allt vill spy på. Jösses vad jag hatar vinter, troligen är det en av mycket få saker i livet som jag uppriktigt HATAR:


I samma vinterväder ska vi på fredag ta en tur till Skåne, ( Tilde ska hem). Men sedan skall resten av helgen tillbringas här i vårt om än mycket snöiga Paradis.