HURRA

ja hur ska man annars kunna förklara känslan så här dagen före Nyårsafton, vilket i slutändan innebär att det "bara" är 3-4 månader till Våren. En koll på RBKs varv under gårdagen var klart deprimerande med alla båtar täckta av nära halvmetern snö, ni vet detta otyg som innfinner sig på vinterhalvåret.
Snart är det dock ett minne blott, till dess kan vi alla planera inför sommaren.

Ännu ett stort HURRA måste också utbringas då jag som en julklapp fick kort från min äldsta dotter med foto på hennes lille son, en rar kille som jag aldrig mött men hoppas få möta snart. Tack älskade Madde.

Gott Nytt År önskar jag er alla.

God Jul

Det 9 grader kallt ute, under gårdagen som började tidigt med springpojks-jobb genom hela staden stod även byte till vinterdäcken på mitt schema. Allt nog så kom jag ut till verkstaden där pläten lastades av, ja till en början var jag enormt tacksam över den GPS-manick som Erik ansåg att jag skulle ha och därmed gav mig. (Hade aldrig i helvete hittat rätt annars).

Dags så att köra den med ca 25 cm täckta grusvägen från verkstaden ut till stora vägen. Lastad med vinterdäcken som saknade luft drog jag iväg. Allt funkade perfekt på grusvägen trots det tjocka snötäcket men just som jag anträtt den något större vägen hände det.

Swooop-swissh bilen snurrade runt och lade sig snyggt på sidan i en hyggligt krondike. Trots idoga försök och 4-hjulsdrift ville den inte dra sig upp.

Det blev till att promenera tillbaka till verkstaden där Classe startade upp sin OPEL tillförordnad bärgare. En fett rep spändes vid framkomsten fast mellan de bägge fordonen och så snart Classe hjälpt till att förflytta JEEPn några decimeter greppade det och swisch var jag uppe på vägen.

Senare kunde nyluftade hjul monteras på bilen vilket om inte ökade väggreppet när bilen väl rullade, dock ökade bromsförmågan avsevärt.

Julen planering har modifierats på så sätt att vi nu stannar i Sthlm under både Jul och Nyår för att sedan dra till Söbben efter NYår. Detta gör att resandet minimeras i det trevliga väder som råder.

"Totodin" dotter har flyttat hem till sig för ett par dagar tillsammans med sin två kattastrofer vilket gjort att vi BARA har tre kattastrofer kvar hemma. Denna rockard var synnerligen lyckad då lite "Maj-a från Malö" nu plötsligt bestämde sig för att trivas hos oss. En tygmus har blivit hennes favoritleksak, de båda far runt som furier i bostaden.

Ja så kommer vi på denna morgon som började med att upptäcka att ett av de nyluftade däcken på vår JEEP var extremt TOMT. Punka med andra ord. Stackars LL tvingades gå till jobbet denna morgon trots att hon fått ont i höften och allt. Nu sitter jag och väntar på en hjälpande hand från vännen Erik.

"katt-astrof"

Vi är invaderade! En smärre arme av katter har sedan i går intagit vår bostad. Vad annat kan man säga.

När vi vaknade måndag morgon hade ett tunnt lager snö lagt sig över Söbben och visst kändes det kallt, men det var också ganska vackert. I alla fall så länge vi befann oss inomhus.

Allt nog här kommer bilder på hela armen samt de foton som kanske borde funnits med i förra bloggen. Vi är fortfarande förundrade över det faktum att vår "kejsarinna Doris" återfanns vid liv om än väldigt tagen. Det lilla livet hade magrat avsevärt och hade flera sår bland annat på den annars så fina yviga svansen. Passade på att fota in i "Doris" 6 veckors hotell som hon nu lämnat.

Nybadad men mycket medtagen "Kejsarinna Doris"

Hotell under 6 veckor för vår Kejsarinna.
spartanskt 'är troligen ett under-statement.

Väl hemma blev defenetivt "Mats" glad, glad över att hans mamma var tillbaka och när hon nu verkade vara lite off, gjorde han vad han kunde för att skydda henne. Samme mats passade på att visa nye kompisen "sven-charlie-xxx???" alla hemliga gömställen i bostaden.

"sven - charlie - xxx ???"

Nu är ju inte tanken att vi skall ha hela kattarmen här för gott. Nej "ToToDin" ska ju ha med sig sin Quincy och så katten med alla namn till sin lägenhet i Bagarmossen, vilket kommer att minska vår egen kattarme med 40%.

"maja från Malö, vackra ...." på plats i Huvudstaden

Sent om sider på måndagens eftermiddag var vi som tillbaka i Stockholm, personligen kändes jag helt utkörd och min älskade LL påstod sig vara vid aningen bättre vigör. Vilket gjorde att hon tog sig till jobbet för ett par timmars arbete. Det blev som sagt ett par timmar, sedan gav hon upp.

Snön fortsätter falla och med den riskerar "Gång-talibanerna" på Stockholms gator sina liv i än högre grad. Har redan mött dem bara någon ynka decimeter från bilens front där de med sin uppsyn tycks skrika-ser du inte att jag ska fram här, du får inte köra- jag är ju Stålmannen och därmed Osårbar! Hur dum får man vara i trafiken, där till och med billister skyddade i sina stora plåtlådor har en viss rädsla för att skadas vid karambolage med annan billist.

Tredje advent har passerat, när vi kom hem syntes spåren av denna dag genom att tre av ljusen i adventstaken var brända.

Nu raskt tillbaka till vardagen där den börjar med att kika på en Clark-truck tillsammans med Erik.

Kram alla goa och o-goa läsare och vänner.

"lucia-weekend på Söbben"

Ja så rullade vi västerut under fredagen. Stressen avtog först sedan vi satt oss i bilen och var på väg. I baksätet fanns Rosalinn och vid min sida självfallet min älskade Liselott. Det var den här helgen som vi skulle hämta "Maja" en svart liten kattfröken och förhoppningsvis skulle vi finna vår "Kejsarrina Doris". I den senares fall hyste jag inga större förhoppningar om att hon skulle återfinnas efter att ha varit försvunnen så lång tid.

Ett snabbt stopp i Vretstorp för kaffe och mackor och lite prat med min mor o far sedan bar det av igen.

Väl framme vid Nötesundsbron kändes det som tidigare (att komma hem) när vi passerade, självfallet kallade vi på Doris innan vi gick in med inget resultat.

Efter ett shoppingbesök på Göksäter var det så dags.

"Maj på Malö, vackra Maj, dig vill alla böljor smeka" med andra ord körde vi till Malö och till Handelsman Flink där vi skulle träffa vår Maja hos dennes matte. Trivsamt så det förslår med fika o julkakor innan lilla Maja tillsammans med oss åkte tillbaka till Söbben. Att åka i kattbur verkade för Maja, liksom för vår Doris inte tillhöra höjdarna. Mycket trevligare att utforska bilens alla vrår.

En annons i Bohuslänningen om en upphittad Burma-katt(vad e det) och samtal gjorde att vi trodde oss ha funnit vår Doris mer än två mil från platsen hon försvann. Självfallet var vi optimistiska när vi körde inte till Uddevalla i hopp om att vår Doris fanns där.

Nu visade det sig att detta inte alls var Doris, inte ens en Birma och dessutom en hankatt som var ack så fin och gosig, men som sagt fel katt. Vi hinner just in i bilen när telefonen ringer, Rosalinn som stannat på Söbben säger upprörd att hon sett Doris utanför huset!

Ja så var vi tillbaka vid huset men ingen Doris hur mycket vi än ropade på henne. Vi körde som vi gjort tidigare runt och letade efter henne utan resultat. En tur ner till ICA och när vi kommer tillbaka ser vi att Doris varit och ätit av majs som vi ställt fram till henne.

Hon fanns alltså i vår närhet. När vi nu gick runt på tomten och kallade på henne hörde jag plötsligt ett jamande vid ena lillstugan. Mycket riktigt stack hon fram huvudet genom ett hål i grundmurens tegel. någon minut senare hade hon lockats fram och befann sig till synes nöjd inomhus i goa värmen.

Som hon såg ut! mager och tanig, på hennes normalt väldigt yviga svans saknades stora delar av pälsen. Men Doris tycktes trivas och kurrade mysigt medan LL o jag duschade henne med varmt vatten. Hungrig verkade hon också vara.

Nu kom problemet att sammanföra henne med lilla Maja, vilket uppenbarligen inte är helt enkelt. Maja fräste ilsket och har nu gömt sig under ena soffan, medan Doris tycks acceptera den nya katttjejen fullt ut.

Mer katten/ Rosalinn har länge önskat sig en sådan där Orangespräcklig han katt, massor av annosner har plöjts och peppar peppar nu verkar hon ha funnit ett par dansbandsstjärnor på Blocket i form av Sten & Stanley. Senare idag ska vi åka och bekanta oss med dessa båda ungherrar.

Vilket fall som helst så tycks vi ha fått en Luciapresent i form av att Doris kommit tillbaka om än en smula luggsliten och mager. Ska detta fortsätta tycks allt bädda för att vi snart har en större katt-farm i familjen.

denna gång inga bilder på våra katter och annat, anledning: glömdes rätt sladdar till kameran...

poff

tankar formade till ord

Självfallet kommer "Söbben" att vara med även denna gång då vi i morgon åker till vårt paradis för en skön helg.

Nytillskottet "M/S Ding-E" hade av dess oansvarige Ägare-Kapten placerats på ett synnerligen olämpligt sätt enligt RBK´s VarvsKapten Kennet. Med assistans från Rille lastades därför båten på en släp och forslades ut till Ekerö för vintervilan. Efter en dos nya milda YES återfanns en del av hennes gamla glans under all smuts. sedan förpassades hon till vintervilan som abrupt kommer att avbrytas i vår då hon skall målas och förses med en motor.

Vå älskade "Kejsarinna Doris" lyser ännu efter 2 månader med sin frånvaro vilket får oss att tro att hon kanske råkat illa ut på allvar. Om inte hoppas vi självfallet att hon ska dyka upp (i så fall troligen tjock om magen) och som hennes tradition bjuder föda sina ungar i vår säng.

Snabbt över till annat ämne nämligen trafik och i synnerhet den i Stockholm! Att den efter svenska mått är tät hör till men hur bär de sig åt? Mina iaktagelser har avslöjat att det finns några grupperingar av anarkistisk art. Gånganarkisterna som med miljön som ursäkt går extra sakta på övergångställen, helst fullt upptagna med en telefondisskusion. Vilket fall har de företräde i alla lägen och är övertygade om att ALLA bilister både kan och kommer att stanna. Vi har den stora kännbara gruppen TAXIanarkister som anser sig ha rätten att köra precis hur som helst, var som helst och när som helst. TAXI dubbelparkerar på högtrafikerade leder för att vänta in/släppa av en ensam resande!! Samma TAXI har dessutom med statliga medel fått abbonemang på mitten filen på sträckan Stockholm-Arlanda. Här gäller fri fart dessutom för alla TAXI.

Min verksamhet har nu överförts till Ekerö där jag hyr en liten mekarlokal av vännen Erik och dennes mek-smidesverkstad. Ännu har jag dock inte kunnat flytta in helt då lokalen ännu är belamrad med en massa av förre hyresgästens prylar. Här ute finns också Per´s Monteray båt i väntan på att dess motor ska demonteras.

Ett nytt biprojekt har också infunnit sig i form av en 1965 års Ford Cortina de luxe. Denna var i ovanligt gott skick men behöver en del smärre reparationer innan den kan säljas till lämplig bilentusiast för mesta möjliga. Tack vare undertecknads samlar mani har en mängd extrautrustning kunnat hämtas från gömmorna och monteras på bilen i fråga. Allt i förhoppning att den ska kunna tolkas som en GT / Lotus wanna bee-bil.

Då på 60-talets slut var denna en av de tre stora drömbilarna bland grabbarna. En Röd Volvo PV Sport, en BMC Cooper eller en Röd Cortina GT-Lotus. Senare skulle alla dessas värde decimeras till intet och man kunde köpa en handfull av dem för en tusenlapp. Idag har dess värde ökat markant, ja i vissa fall antagit anstronomiska belopp. Till och med inbitna Jänkarfanatiker fäller positiva kommentarer om Cortinan.

Andra advent är passerat denna helg är det Lucia. Hur var det nu, av någon anledning blir jag pissed över att sångtexter förändras, förvanskas till oigenkännlighet. tex:

Natten går tunga fjät, runt gård och stuva, kring jord som sol FÖRJÄT( idag ofta förlät) skuggorna ruva. Att solen övergett oss på vintern är ett känt faktum varför orginaltexten stämmer med vår vinter, men hur e det med att solen skulle förlåta? Hmm någon mer som reagerat.

Så är det dags för Jul och med denna kommer mina årliga Juldepressioner. En sjuka som grundar sig dålig ekonomi vilket gör att alla de presenter jag vill köpa till mina närmaste inte finns inom min ekonomiska sfär. En annan del av denna depression ligger i att jag saknar kontakten med mina egna barn. Ja i alla fall de två äldsta som sagt upp bekantskapen med sin pappa sedan många år tillbaka.

På min önskelista finns därför en massa pengar innan Jul till julklapps inköp samt att kontakten med min son o dotter kan återupptas.

ToToDin vill ha en kattunge. Med andra ord en katt till förutom charmiga kattjejen "Quincy"(kanske en transa). Jakten på blocket har hittills medfört i samtal till en kattmatte med ett par jättesöta orange kattungar. Men där fick vi tji för TTD ville nu ha en hankatt och de var slut.

Maj på Malö vackra maj, dig vill alla böljor smeka, när du kommer i din eka och förtöjer en vid strand.....

Evert besjön Flatö och Malöströmmar på forntiden men än idag finns hans Handelsman Flink kvar i formen av både cafe, restaurang o hotell samt den gamla butiken. Här finns kanske inte Maj längre men väl en liten kattfröken vid namn Maja som ska flytta in hos oss. Redan på lördag går flytten till Söbben och sedan när helgen är slut till Stockholm där hon får bekanta sig med Mats. denna goe kattkille som inte har en aning om vad för kul han kunde haft med en söt kattjej.

Julplaneringen innebär en liten snabbtur till Arvidsjaur,s edan returresa till Sthlm och vidare till västkusten. Nyårsafton skall förhoppningsvis firas på en arrangerad fest i staden Göteborg. Detta ska bli KUL.

kram alla läsare och o-läsare

Söbben - ledigt!!

Så var det äntligen dags att dra västerut igen. Ett par dagars ledighet i kalendern avgjorde till västkustens fördel. Det var också dags för Calle att kurera sin eventuella hemlängtan. Ni vet borta bra men hemma bäst, fenomenet. Banne mig kommer vi sakna Calle i Stockholm, och visst katten kan han bli en bra bilmekaniker.

Regnet följde oss hela vägen, tja här och där avlöstes regnet av något liknade snö. Vid halv elva snåret var vi så framme efter att ha passerat Uddevalla. Ljusen från varven och bebyggelsen på Vindön speglade sig i havet. Calle var hemma medan vi hade ett par kilometer kvar till vårt Söbben.

Skulle Doris dyka upp? Hade hon ätit av maten som ställts fram till henne? Frågorna var många liksom förhoppningen att hon nu skulle dyka upp i hemmets värme. När det nu är söndag och vår sköna helg går mot sitt slut har visserligen mat försvunnit ur Doris matskål på verandan, men någon katt lik henne har vi inte sett till. Ett par timmars körande-letande runt i trakten har enbart gjort att vi träffat på en massa folk och en förbannad massa katter. Det verkar banne mig som om det fanns mer katter än människor på Söbben. Men som sagt ingen "Kejsarinnan Doris".

Efter att det varit gråväder blev det plötsligt nära 10 grader varmt under söndagen och solen gjorde tappra och ganska lyckade försök att tränga genom gråvädret.

Strax innan skymmningen tog vi en tur ner till Susanne´s brygga. (Även hon har katter). Vad jag ville veta och se var huruvida det skulle funka att använda denna brygga som hemma hamn för vår segelbåt. Trots att vinden kommer ligga på insåg jag det vara v ärt ett försök att förtöja henne där. Återstår att se om jag har rätt.

Helgen är slut, min kära LL stickar strumpor efter att ha färdigställt en jättefin tröja om hon tycks nära nog gömma sig i. Mysig och fin är den defenetivt. Ett inköp av en pannlampa ska nu hjälpa henne att sticka under mörka bilresor.

poff och hej för denna gång.

"Polsk riksdag" i Sverige + Doris!!

Så var det då dags igen. Hur många som läser min blogg har jag inte en aning om, kanske finns det inte en enda som gör det(tja förutom min sambo) men ändå känns det som om jag måste skriva av mig lite av allt som strular till det på kontoret.

Då vi bor i Landets huvudstad kommer vi nu att drabbas av beslut som enbart verkar vara grundade på snikenhet. Det sunda förnuftet har spelats ut för länge sedan i denna "polska riksdag" där ett antal människor genom att skrika ut lögner tillräckligt högt även lyckats få dem till att bli oemotsagda sanningar. Stockholms stad skall införa dubbdäcksförbud på Söder! Allt på grund av ett ytterligt fåtal partiklar som rivs upp ur asfalten av dubbdäck. Att denna partikel förekommer i sådan mikroskopiskt antal att det inte ens går att säkerhetställa att denna är boven spelar ingen roll för motståndarna av dubbdäck.

Den ende som i medierna verkar ha civilkruage nog att gå emot detta vansinne är Robert Collin på Aftonbladet. Mannen som redan visat på vansinnet med etanolbilar och andra sk miljöbilar.

I mina ögon är den bästa miljöbilen,

DEN BIL SOM INTE BEHÖVER TILLVERKAS!!!!!

Bakgrund till mina tankar/ord:

Genom åren sedan 60-talet har jag fram till nu sedan långt tillbaka passerat 200 tusen mil körd sträcka. Fritid och jobb har ofta baserats på detta att jag kört bil. Bilar o trafik har varit ett yrke och ett stort intresse. Med denna enorma mängd mil bakom mig har jag så att säga utsatt mig för alla tänkbara scenarier på väg. Självfallet har jag krockat ett antal gånger. Men med tanke på antalet körda mil får man nog räkna med ett visst antal incidenter.

Under 18 år tillhörde jag och min familj de där JUL-pendlarna. Vi skulle då köra från södra Skåne, till Västergötland, vidare till Närke och sedan via Halland tillbaka till hemmet. Lagen om vinterdäck hade inte slagit genom, vilket gjorde att de flesta av dessa resor gjordes på sommardäck.

Numera har förfarandet inte ändrats markant, jo avreseorten är Stockholm och slutmålet Arvidsjaur! En sträcka på 90 mil som garanterat bjuder på alla former av mer eller mindre välkomna väglag.

Tack vare att staten/Vägverket under denna tid faktiskt höll vägarna rena och plogade kunde resorna genomföras och inte vid ett enda tillfälle körde vi fast.

Lagen om vinterdäck inträdde, samtidigt körde jag långtradare i större delen av Europa. Vinterdäckslagen hade då gjort att vägverket dragit ned på vinterväghållningen i hög grad. NU gällde det inte längre att hålla vägarna fria från snö och is, utan enbart att göra dem framkomliga. Städernas gator som tidigare hållits effektivt fria från snö och is befanns nu vara mer eller mindre lik snödrivor i olika storlek. Så även trottoarer där gångtrafikanterna skulle ta sig fram.

Kör min tradare från södra Spanien, över gränsen till Frankrike där det nyss varit avstängt pga snö. Allt rullar på perfekt genom europa. Jag ankommer till Stockholm där jag lossar 5 ton hos en kund i Upplands Väsby. Lämnar kunde och kör i riktning mot motorvägen. Tvingas stanna vid stoppljus strax innan rondellen och när jag så skall köra vidare är detta omöjligt.

Platt väg ingen lutning alls, ett stopplus, vinterväglag som inte syns på gatan.

IS!!!!!!!!!

Så här lär det ha sett ut i centrala Stockholm under natten! Totalkaos på grund av snö!!!

Här har hundratals bilar stannat och startat före mig, men ishalkan gjorde att jag nu blockerade vägen under ca 30 minuter innan jag lyckades backa hela ekipaget, få nytt grepp för att sedan med ljudande signalhorn, varningsblinkers på passerade det glashala området genom att köra mot rött ljus.

Hade det nu varit så att jag kommit rullande i 20-50 km/t och en person hade passerat på övergångstället. Hade jag då kunnat stanna? Troligen inte trots att bilen hade vinterdäck (lastbilar o bussar har sällan dubbdäck).

"liknande scenarie som kunde finnas 1 km från vårt hus på Orust i förrgår. Ishalka hade gjort att en bil körde av vägen på en raksträcka" Nåon kilmoeter senare var det nära att jag drabbades på samma sätt i en vägkorsning.

Följden av det kunde blivit en oåterkallelig olycka, kanske med dödlig utgång. Allt för att vägverket inte sköter sitt jobb och håller vägar farbara även i halka på vintern. Att vara gångtrafikant i en storstad innebär trots i mitt tycke galna Zebralagar en grav risk att utsätta sig för fara. När sedan gångtrafikanter som i Stockholm tror sig vara osårbara så snart de tar ett steg ut på övergångstället ökar denna risk för olyckor.

Jag frågar mig? OM det nu är så att någon enstaka människa kan bli sjuk på grund av dessa omtalade partiklar hur mäter vi detta i jämförelse med alla de som på grund av den nya antidubbdäckslagen faktiskt kommer att missta livet på grund av att bilar i samma stad inte kan stanna!

Hade det varit en kombination av åtgärder, där en av dem var att lära fotgängarna att de inte är odödliga så att de tack vare sin egen självbevarelsedrift faktiskt visade sig vara ansvarskännande trafikanter även när de går, kopplad till dubbdäcksförbud. Ja då hade kanske det som håller på att ske i Stockholm kunde ge en positiv effekt, som det nu är handlar det enbart om ekonomi för staden. Att det kostar pengar att hålla vägarna-gatorna i gott skick vet alla. Nu kan staden tjäna Pengar på att dubbdäcken förbjuds.

Grunden som jag ser det för att vi ska kunna köra våra bilar på dubbfria däck, är att staten/vägverket sköter sitt jobb och håller våra vägar o gator snö och isfria under vinderhalvåret.

Uppenbarligen har staten/ Stockholm stad råd att vara delaktig i en vad jag tror mängd olyckor som kommer att ske i de områden där dubbdäcken förbjuds. Långt fler människor kommer skadas av dubbdäcksförbudet än de människor som skadas av dessa små partiklar som rivs upp ur asfalten av just dubbdäck.

Ett förslag som jag skulle finna vara genomtänkt är: FÖRBJUD ALL FORM AV FORDONSTRAFIK I STÄDERNA! (vilket visserligen för med sig att folk inte kommer till sina arbeten och en massa andra nackdelar, men som sagt staten behöver då enbart sörja för trottoarerna.

Sluttjatat i detta ämne för stunden.

Höstlov, hurra äntligen var vi lediga tillsammans. Detta gjorde att familjens tjejer samt katter packades i Jeep´n och så drog vi till Orust. Allt rullar på perfekt och vi har det bara såååå skönt. Men så sker det oundvikliga.

"Emress Doris" bestämmer sig för att leta upp manliga katter i närheten. Som tidigare visar hon därför sina kunskaper i att öppna dörrar och eftersom undertecknad glömt låsa ytterdörren tar hon sig lätt ut under gårdagens arla morgon. Att innerdörrens handtag monterats i ett barnsäkert läge verkar inte haft någon betydelse för denna utbrytaredrottning.

Det har gått över ett dygn sedan hon försvann och ännu inte ett spår av henne. Vi flyttade därför hemresan i hopp om att hitta henne och därmed få med henne hem.

Katten borta, influensa som anfallit oss. I LL´s fall påstår hon att det är den beryktade "svininfluensan" medan undertecknad som ibland agerar som ett dylikt djur troligen är imun och har en mera traditionell flunsa.

Hur många gånger vi gått vår runda i närheten och ropat på henne har vi sedan länge tappat räkningen på. Var hon håller hus, vad som skett har vi inte en aning om, hoppet kvarstår dock att vi ska finna henne, att hon skall hitta tillbaka till vårt lilla paradis på Söbben.

"nattpromenad"

Hjärnan tycks överfull, tar på mig ytterkläder. Ute är det beckmörkt, det har regnat i flera dagar men just idag har vädret varit fint, vindstilla om än höstkallt. Jag lämnar huset där det ligger alldeles intil lstora vägen men kan inte se den framför mig förrän jag känner asfalten under fötterna. Marken är våt och det frasar, prasslar lite när jag trampar på höstlöven som fallit.

Nu är jag ute på vägen, går över till dess andra sida och kan trots mörkret se ut över fjärden. Månen är halv men klar, dess ljus delar havet i två delar med sin upplysta bouleward. Stilla och lugnt, helt fantstiskt. Tre små ledfyrar blinkar vid farleden i vitt, rött och grönt medan jag lugnt fortsätter vägen framåt.

Närmar mig den stora rastplatsen, ett sorl likt en stor symfoniorkester hörs från berget vid sidan. Ett sorl som övergår i en form av musik med hundratals olika stämmor.

Plötsligt ett nytt musikaliskt sorl, nu från min andra sida. En sorts stereoåtergivning med två vitt skilda orkestrar som spelar olika stycken. Jag finns där i ett orkesterdike andäktigt lyssnande till musikens prakt. Hör den öka i volym men allt eftersom stegen bär mig framåt avta och tona bort.

Nu hörs en ny orkester, vars toner är betydligt skirare, finare i volym svagare men framför allt som om tonerna var microskopiska.

Mina tankar, min fantasi tycks höra spår av alla de stora, Vivaldi, Greig, Chopin, Mozart o Lizt. Har de varit Här? Lyssnat till naturens mäktiga orkester och sedan lånat delar av denna makalösa musik.

Ovanför breder ett hav av ljus ut sig. Ljuset från miljontals stjärnor som gör sitt för att tränga genom detta beckmörker, allt medan månen agerar spotlights som söker den atisten, orkesterns med sin dirigent som spelar naturens egen musik.

Ljud som formas av vattendroppar,f örst ensamma sedan tillsammans när de försöker bilda en bäck nedför bergets branta sida. Där det verkar söka sin väg mot havet.

Naturen spelar upp sin koncert och jag har ynnesten att befinna mig på första parkett. Jag njuter av musiken omkring mig, njuter av att känna hur mitt virrvarr av tankar omformas och blir till en helhet. Något jag nästan kan ta på och som kan hjälpa mig att forma en ny dag.

Har jag gjort fel, agerat totalt uppåt väggarna i mitt försök att vara en bra extra-förälder. hon en rar 15 åring som är just som andra ungdomar i hennes ålder. Glag, positiv, allvarlig, ledsen och självfallet arg när det liksom inte bli så som hon tänkt sig. Troligen har jag det, eftersom det som var sant och riktigt när jag fostrades av mina föräldrar kanske inte alls stämmer i dagens värld, nu femtio år senare.

Borde jag verkligen ha skrivit och skickat brevet som jag väntat in i det längsta med att skicka. När jag tänker på det under min promenad i orkesterdiket inser jag att det troligen redan var för sent. Att allt som förstörts kanske inte går att reparera, att man inte kan förvandla mull till diamanter. Istället bör man troligen vårda de fina minnen man har kvar, av stunder dagar när hon var Världens bästa dotter och jag fick lov att vara Världens bästa pappa just för henne.

Brevet är avsänt , men så här i efterhand vet jag inte om jag vill ha ett svar på det från henne. Kanske vågar jag inte ens läsa det om det nu skulle komma. Framtiden även en oviss sådan får visa vägen.

En väg ganska lik livet med symfoniorkestrar som avlöser varandra med sina underbar musikaliska alster för varje steg man tar. Upplyst av alla stjärnor.

Vart tog föressten namnen på dem vägen. Namnen på alla stjärnbilder som man lärde sig som barn. Man lärde deras namn och vad deras bilder symboliserade. Numera långt senare tycks detta vara en form av "no nonsense" vetande.

med hösthälsningar från Paradiset - Söbben - Orust

PS. En stor nackdel med moderna digitalkameror är att de inte lyckas fånga nattens ljus i bild.DS

höstrusk

Ja så var det dags igen. Denna lördag ståtade med regnväder och kyla. Det senare i form av element som vägrade bli varma hur mycket de än luftades. Lagom till Nyår lär de dock sprida skön värme-hoppas jag.

Ja så skulle jag ta en snabbis för att kolla en av kundernas båtar som behöver viss höstservice. fortfarande regnade det och var trist när jag hittade fram till en tomt inte långt från Gröna Lund. Inträngd bland gamla hus låg detta varvsområde. med hjälp av en enkel slip drogs motorbåtarna upp en efter en. För att slippa veva och slita för hand hade slipen försetts med en gammal bensinmotor som drog i virens spel.

Där gömd i en låda stod den lilla sidventilsmotorn av Austin tillverkning, tillsammans med växellådan och diverse yttre drev. Det trevliga var att sidventilaren tycktes fungera alldeles utmärkt om än kanske i behov av viss service. Så de innehavare av en Austin från 30-40 talet kan här kanske fynda ordentligt genom att erbjuda ett modernare alt till denna klenod.




Båtvärlden ger mig nära nog gratis lärdomar varje dag den saken är klar. I dagens fall handlar det om Amerikanska Mercury som säljer mängder av båtmotorer under sitt märkesnamn resp Mercruiser. Vad är då detta för ett fabrikat kan man fråga sig.



Det visar sig snabbt att bland fabrikatets större V8 motorer gömmer sig både Ford och GM, och bland deras mindre motorer samt dieslar finns märken som Volvo-Penta, Perkins, Opel, Peugeot mfl.

Mercury? Opel?

Så här kan det ju inte vara. Men verkligheten är att det samma gäller också det svensk-svenska Volvo Penta som säljer en mängd olika motorer, alla fördessa med detta för oss anrika båtmotornamn. Bakom det rymmer sig samma motortillverkare som i fallet med Mercury. poff!!!



Att samla på båtar kräver en hel del plats vilket gjort att vi nu bestämt oss för att decimera samlingen. Trist men lite mer verklighetsnära den saken e klar.



När vi/jag så började terroriseras av en spekulant på vår "s/y brisa" från vårt östra grannland infann sig en mängd frågor. Detta trots att han ännu ej visat kniven!



Vad som nu skett har inneburit ett par samtal och en mängd mail. Inte nog med att han eventuellt hade avsikt att köpa s/y brisa, undertecknad fick dessutom fick jag agera båtpsykolog för denne Finne.

Men så i går började det lossna ordentligt, nu ville han helst av allt byta till sig s/y brisa istället för att köpa den för kontanta medel så att säga. Hans förslag om bytesobjekt föll dock i god gjord.



Innebärande att vi nu kommer bli ägare till en "Plastraket" av märket Yamaha FJ1200. En raket som skall provköras för att sedan läggas ut till försäljning.

se också:

http://www.sysubmissive.blogspot.com/

http://sy-esther.blogspot.com/

http://sy-esther.blogspot.com/

Ordpladder

Så var det då dags för ett par ord i en en ny ansamling av dylika. Vi återkom från fjälltrakterna med smärre problem hos vår Jeep vilket avslutatdes med en smäll!

Inkomna på vår gata och just på den lediga fläck där jag tänkt parkera small det till högt och ljudligt från Jeep´n främre regioner. Motorn! Snabbt ut och jag finner att Jeep´n och gatan formligen badar i Olja.

Först flera dagar senare efter att ha hittat ett par sk "tappade sugar" tog jag itu med problemet. Packningen till oljefiltret hade blåst sönder pga att en kolv gått hål på. Hmm, återstod att plocka isär maskinen på bilen ännu en gång. Toppen lyftes och sedan togs oljetråget bort varefter kolven kunde bytas. Nu blev det så att också de andra kolvarna fick nya ringar.

Start av motorn visade vissa tecken på misständning vilket störde men inte fan fann jag felet. Inte förrän i dag i en halvskum lokal då jag såg en vackert blå-lila gnista hoppa från tändkabeln till godset. Detta var sedan snabbt avhjälpt.

SCM börjar ta fart men med en död telefon får man knappast några kunder. Så när denna återfick livet fanns där två meddelande från potentiella kunder. Dock hade de hoppats på omedelbart resultat varför jag själv i kombination med telefonen blev blåst vid detta tillfälle. Båda lovade dock att återkomma vid nästkommande problem.

Min kära " LL" har börjat bli klar med flera av sina stickprojekt, vilket e skitkul, själv är jag numera innehavare till en varm go seglartröja. Hon har dessutom för avsikt att börja blogga om sina stick-projekt.

Ett par turer till Orust denna sommar har gett mersmak, varför vi kommer vistas ganska mycket på västkusten i den kommande framtiden med början om ett par veckor.

Östermalm är banne mig ett veritabelt bil-porr distrikt. Här finner man alla de där drömbilarna parkerade. I mitt fall dras jag likt en kompassnål till nordpolen fram till en svartmetallic Jaguar XJR av senare modell. När sedan bilen tycks vara extrautrustad-preppade med en mängd Arden attribut, hänger tungan snart utanför i dreggel... mumma.

Hoppas hejsan....

"Den gulnade katalogen"

Jösses så lätt man blir nostalgisk. Rotade genom gamla sparade saker och fann tidningen om the Beatles no:1, men också en gammal Custom katalog från USA!

En snabb sökning på Google innebar inte nytt under solen,företaget som troligen var stort i branchen på 60-talet verkade ha försvunnit från jordens yta. Nej nu är det nya tider som gäller och borta är de gamla prylarna som gjorde biltokiga män o kvinnor galna av längtan efter dessa prylar.

Newhouse Automotive Industries tycks ha legat i Los Angeles och deras katalog spreds över hela världen. Katalogen var just en sådan som man ofta hade liggande på hedersplats på fikabordet, eller tog med som nattlitteratur eller varför inte på toa. Riktig motorpornografi den saken är klar. Detta före Biltema, Jula o Claes Olsson gjort sitt intrång i vårt land. Kanske fanns redan då Rogers Customs katalog fylld med jänk-godis.

Nu ligger den bredvid mig med ttexten SPEED CUSTOM katalog no:766 a 0,25$. Bladen har gulnat och i ett försök att bevara katalogen redan på 60-talet har dess sidor tagit isär för att sedan sättas in i en ringpärm. Troligen är det just det senare som gjort att den överlevt.

Redan på en av de första sidorna bedåras jag av "the famous dual pattern syncro/loc three speed shifter". Det är anrika HURST som på detta sätt beskriver sin växelspak-väljare. För endast 54,40$ kan den bli min. Ännu hade inte den 4-växlade lådan slagit genom over there. Har jag sedan inte råd med HURST spaken kan jag ändå köpa en Hurst orginal Cap för 1,95$ och kanske en av de inte fullt så namnkunniga växelspakarna.

En sida upptas av Grant rattar, detta innan detta märke nått kändisstatus bland bilnördar. För 26,95$ kunde man få en ratt i trä komplett med rattnav och signalknapp. Nu börjar stilen ta sig på kärran och självklart investeras då i vit däckkrita för att fylla i däckens bokstäver. Nu dags att snygga till motorn med ventilkåpor i aluminium från Offenhauser ett set för ynka 32,95$. Varför inte en luftrenare i form av ett scoop för halva priset. Självfallet kombinerat med ett insug för dubbla fyrportsförgasare eller tre tvåportare, allt för omkring 60,oo$.

Körde man sedan en gammal sidventilare kunde man för 65,oo$ få trimmade topplock från Offenhauser, mumma godis.

John-Jack eller varför inte Sune drömde säkert om större motor i kärran antingen det var en Cheva-Ford eller Folkasnurra. Här fanns kopplingshus som gjorde det möjligt att montera en bigblock i en Volvo PV.

Framme vid sidan 22 finner jag en riktigt fin kromad pryl. En tank med tillhörande slangar och munstycken att montera till insuget. Tanken fylls med vatten och eureka, mindre bensinförbrukning och mer effekt!

Att köra europeiskt i USA gjorde att man för det mesta fick känna sig bakom de hästkraftstinna V8órna. Men med en Judson kompressor ökade effekten på din Bagge, Sprite eller PV med 45%.

Låg man nu åt biltävlingar till fanns självfallet hjälm av traditionell Pottyp att tillgå för ynka 12,50$, Jethjälmen från Bell var lite överkurs med sitt pris på 37,oo$. Tillbaka till bilens utsida och nya fäljar är ett måste. Keystone´s Kustom Flight Mags gör susen för låga 109,95$ för ett set till alla fyra hjulen.

"Plastic steel- amazing new material" annonseras Plastic paddings föregångare. Enligt reklamen kunde allt, ja ALLT lagas med detta material.

Katalogen fortsätter med en massa kromprylar, signalhorn som har olika ljud, Cadillac bakljus, kompasser och dessutom säkerhetsbälten av midjetyp.

Tillbaka inne i bilen presenterar Motorola ett Vibrasonic Sound System med två högtalare och en ljudkvalitet över det vanliga. Här återfinns Norleco-Philips skivspottare för 49,95$ eller varför inte top of the line detta år 1966 med en bandspelare, förstärkare o högtalare från Craig för 79,88$.

Körde man Chevrolet Corvair fanns både trim o kromgodis på flera sidor för att inte glömma ett par sidor med godis till den då förhållandevis nya bilen från Ford. Mustangen!!

Så följer mera kromgodis, märken, växelknoppar och annat för att inte glömma takvinchen tänkt för ägare av T-bird 1955-57 som gjorde det bekvämt att lyfta av hardtopen.

Det är lätt med en dylik katalog framför sig att drömma sig bort, att det var bättre förr. Förr då bilmotorer trimmades med noggrannhet och hårt arbete. Förr då massor av ungdomar drömde om en häftig Jänkare med massor av krom. Kvar från den tiden finns i alla fall en gulnad katalog att fly med in i drömmarnas land och vetskapen att det inte finns något nytt under solen.

"nya tider"

In the very very beguinning så fanns det nästan ingenting alls enl Povel Ramels musikaliska epos "Birth of the gammeldans", men redan under vikingatiden kunde man skåda sådana fantastiska uppfinningar som "säckakärran - pirran".

Inte att undra på att utvecklingen bland flytetygen gått framåt med styv kuling genom århundraden.

Man sammanfogade brädlappar och fick det tänkta flytetyget att hålla hyggligt tätt, ett flytetyg som troligen till en början roddes fram av en eller flera roddare. Kanske var det så en dag att det blåste som fan, en av roddarna reste sig plötsligt upp och fångades av vinden. Man kom underfund med att ett stor satans tygtrasa skulle kunna driva fram båten i fråga med vindens hastighet!

Men så en dag dog vinden ut! Det var nu som ångmaskinen tog över. Man insåg att man också skulle kunna färdas på nätterna varför någon form av belysning krävdes. Oljelamporna försågs med olikfärgade glas, och lanternorna var födda.

Snart var diesel o bensinmotorer ett faktum och nu krävdes elsystem, lanternorna gick på elektricitet så även annan ganska simpel utrustning ombord. Även fritidsbåtar fick enklast tänkbara elsystem och ett bilbatteri kopplat till motorns generator.

Att dessa båtar skulle överleva och bli både 50 & 100 år gamla trodde ingen när de byggdes, emn så har skett. De har bytt ägare en mängd gånger, renoverats och inte att förglömma förbåttras.

I allt utom oftast elsystemet. Här hittar vi samma gamla orginalsystem som sedan byggt på med tillägg av varje ägare allt efter egen kompetens! Vilket innebär att ett veritabelt elektriskt kaos oftast är att vänta sig i dessa båtar. Med all denna moderna extrautrustning krävs en helt annan form av elsystem än den som en gång var orginal. Samtidigt har det gett en satans oreda med efterföljande problem för nuvarande ägare.

En ny generation av båtägare har infunnit sig, en generation som inte växte upp med trimmade moppar och andra maskintekniska manicker utan istället kunde massor om datorer och modern teknik.

Här kommer vi gamla mekaniker in i bilden, en forntidens hantverkare som kan se ljuset i tunneln och vidga dess öppning. Eller rättare sagt reparera och bygga om så att systemen motvarar dagens förväntningar. Det är här en mekaniker-nörd som undertecknad infinner sig på scenen.

Pga min arbetslöshet har jag en tid agerat som freelansande bil-båt mekaniker. Nu gällde det att testa något nytt, men egentligen var det inte nytt.

Redan under slutet av 60-talet hade en kamrat och jag en gammal Folkabuss döpt till "Gula Faran"(pga av dess kulör och övriga egenskaper). Med enna fylld av verktyg och reservdelar körde vi runt i Göteborgs omgivningar och reparerade bilar hemma hos folk. Nu var det så dags för mig att köra en repris på detta. En rullande verktygslåda skulle införskaffas.

Hur sjutton finner man då en bil som kan fungera som verktygslåda & transportmedel, som samtidigt kostar några spänn och ser snygg och representativ ut? Blocket tillfrågades och där valdes en knippe fordon ut bland dem, Chrysler Voyager, Chevrolet Astro, Land Rover, Range Rover, Chevy Blazer mfl. De förstnämnda hade massor av utrymme, de senare stor framkomlighet och en hög dragvikt! Valet disskuterades så med min kära "L-L" som direkt valde bort minibussarna som fula lådor.

Bland de fordon jag funnit fanns så en Jeep. denna hade ett maskinhaveri (alla jag sett var någon form av renoveringsobjekt). Priset var nedsatt från 10 tusen till 6, och efter att ha kollat detta mycket finna Cherokee 1994 lade vi ett avsevärt lägre bud på den. Vilket fick till följd att med kokande motor kördes den från Märsta till verkstaden i Sthlm.

Tre dagars jobb senare och vår verktygslåda var fit for fight. Polering, vaxning o rengöring visade på en kanonfin 4 wd verktygslåda till 90% passande för den avsedda verksamheten. Nu skall därför mitt gamla SCM (SuperCarMotors) dammas av i företagsregistret och mer seriösa hemma hos reparationer ta vid.

Min gamla företags logotype. "SuperCarMotors"

Gång efter annan kommer jag ombord på en fin gammal båt som hållts i skick alt renoverats. Nya isntrument plus en massa elektrisk utrustning finns monterade och elsystemen är ett ormbo av katastrofer.

Som i fallet med Britt-Marie & Björns fina kabinbåt i mahogny. Den gick illa och allt verkade vara kaos. Vilket var enbart förnamnet då elsystem och motorinstallation lämnade mycket att önska.

Tills nu har elsystemet gått igenom-reparerats delvis, den ganska nya Volvo B23 Penta motorn gick illa varför förgasarna har gåtts genom och synkroniserats. Nu visade sig tändsystemet vara defekt och omöjligt at justera. Fördelaren hade oxiderat fast. Att tanken tycks läcka hör också till de saker som jag har att ta itu med.

Att båten kunnat fungera är för mig lika klart som "sola i Karlsta", nu gäller det att lösa problemen för Britt-Marie o Björn en gång för alla så de kan njuta av resten av denna båtsommar.

mer om båtar finns att läsa i min sk båt/seglingsblogg:

http://www.sysubmissive.blogspot.com/