Vill med ens klarlägga att jag är medlem i "Pippis Sakletare klubb", med detta i beredskap vet mina näsmaste och vänner att jag är en form av fantasisk samlare av diverse "bra att ha" prylar. Detta innebär självfallet att jag är trogen gäst på de loppisar som jag lyckas spåra upp, allt i avsikt att finna det optimala fyndet. Vilket jag banne mig ibland gör.
En av mina samlar specialiteter är ljudprylar. Stereo anläggningar och allt vad där hörer för att inte glömma musikrylarna. Detta letande gjorde att jag på 90-talet finner två gigantiska Tannoy högtalare på Myrorna i Malmö. Högtalarna nära en halv kubikmeter stora kostade 100,oo!!! Självfallet lyckades jag förvärva dem och stuvade in dem i bilen otestade. Om de fungerade var detta en riktig Vinstlott, om de ej funkade var ändå deras lådor fullt användbara förkommande bygge.
Självfallet fungerade de trots lite sprucken faner här och där. De följde mig sedan på min flytt till England, där jag efter en mängd kval sålde dem för ynka 600,oo£! Nu handlar inte mitt samlande om att tjäna pengar, utan snarare på att spara pengar genom att låta andra betala för prylarna.
Wharfdale högtalare, Pingstkyrkan loppis uddevalla 2011- 140,oo!!
nypris ca 5000,oo
En utmärkt dator med hög kapacitet inhämtades i vårt soprum i Stockholm, ja tillsammans med ytterligare ett par datorer och ett par mindre stereoanläggningar. Det är för mig inte klokt vad folk numera slänger i soporna, istället för att ge dem till nån välgörenhets organisation. Något som leder mig snabbt till sopstationen här på Orust, vilken jag i avsikt att slänga skräp besöker då och då.
Maximal 2 x 20 watt stereo, Sopstationen Orust -0,oo kr. nypris ca 1200,oo
Vad gjorde du för fynd idag då, är den automatiska frågan när jag besökt detta mecka!!
Ja härom dagen var det dags för ett nytt besök. Skräpet lastades snabbt ut och bestod av kasserade, rensade totalt oanvändbar elektronik mm. Baksätet på bilen fylldes snabbt med en del bra att ha. Där fanns plats för ett fint Sonab kasettdäck, ett nätaggreagat från skolan i byn och en fin DVD från samma skola. Ja och så nån stereoförstärkare och annat.
Laboratorie nätaggregat Sopstationen Orust- nypris ca 5-10000,oo.
Tecnicks DVD Sopstationen Orust. nypris ca 1000,oo
Trodde i min enfald att skolorna försöker lära barnen att vara rädda om saker, att inte slänga saker hur som helst och att kanske tänka på andra som kan behöva det där de tänkt slänga. Så icke, en perfekt DVD spelare med ett nypris på närmare tusenlappen slängs- varför?? Samma fråga ställer jag mig gällande de andra sakerna. För ögonblicket fylls sopcontainers med tjock-TV som funkar alldeles utmärkt, men som sagt är tjocka och därmed omoderna!!
Sonab R4000. Sonab kasettdäck Sopsttionen Orust. nypris: 1500,oo
När ska detta totala slöseri sluta, ena dagen köpa en stereoanläggning för tusentals kronor för att nästa slänga densamma. just detta att den slängs på soptippen innebär oftast att den aldrig kommer att kunna användas igen. den försvinner i mängden av el-sopor... När den istället kunnat förgylla någon fattig musikälskares sinnen.
Man skulle kunna säga att jag sparat mellan 5 och 15000,oo på dessa mina sakletar fynd. Tack framföres härmed till alla ni som slängt dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar