onsdag 6 mars 2013

miljö tänk

Vår miljö, vår natur är i fara skriks det ut och spaltmeter efter spaltmeter ägnas åt hur vi bäst ska kunna bevara vår miljö intakt. Alla drar sitt strå till stacken och hjälper till i denna ack så viktiga fråga. Jag undrar dock om det inte gått rent åt helvete i denna fråga.  Den som skriker högst verkar till slut få rätten på sin sida, kanske utan att ha belägg för sin lära. Här i Sverige är vi så förbannat duktiga på detta med vår miljö, vi har våra politiker som samtliga propagerar för att vi ska värna om miljön. 

Samma politikers propaganda som senare omsatt till lagtexten har fått oss att källsortera våra sopor. med andra ord göra det arbete som än i dag utför på våra sopstationer trots allt. En gigamtisk maskin lyckas att sortera det vi redan sorterat. vi pantar aluminium burkar om de har rätt streckcode. Just streckcoden är här det viktiga. Burken tillverkad av PLM har en streckcode som ger dig rätt till pant. Men när samma PLM´s burkar fraktas tomma med långtradera till exempelvis bryggeriet i Bergen-Norge saknar det självfallet denna code och går därför inte att panta. Våra finurliga miljö maskiner som tar emot burkarna vägrar att befatta sig med dessa tingestar utan streckcode. Dessa slängs därför självfallet i våra vanliga sopor.

ölburk med pant! från PLM

I mina ögon handlar det inte längre om att återvinna metall som i detta exempel längre utan en form av ekonomisk transaktion som skattemässigt självfallet är till gagn för staten. 

ölburk utan pant från PLM

På tal om Aluminium! Denna metall som vi framgångsrikt har förädlat tidigare i vårt land, men var fabriker försvann i miljöns namn. De hade extremt höga utsläpp av farligheter och själva processen var extremt enerigkrävande! Det fixar vi lätt tyckte våra politiker och poff, så fanns dessa företag ej mera. Resultatet kan man se genom att denna eftertraktade metall numera importeras från bland annat Norge. Hoppar jag därför tillbaka i texten några rader produceras aluminium ett 50 tal mil nordväst om Oslo för att sedan fraktas med långtradare till Malmö där det tillverkas ölburkar. Bara för att sedan som tomburkar fraktas tillbaka till Norges olika bryggerier1


Fram till 80-talet vägde medelbilen i vårt land ca 13-1500 kg. Det var motor, växellåda o bakvagn oftast tillverkade i stål som stod för ca en tredjedel av bilens vikt.Ett par hundra kg var inredning och diverse sladdar, reläer mm. Återstod 800-1000 kg stål. en metall som är förhållandevis enkel att anrika (jämfört med aluminium) en metall som inte medför A´s miljöpåfrestningar och som dessutom är enkel att återvinna. Bara att smälta ned och tillverka nytt stål av.



I takt med att våra bilar skall vara bättre för miljön, ge mindre utsläpp vid användande har materialen i våra nya fordon succesivt bytts ut. Idag används just aluminium i mycket hög grad för tillverkning av motorer, växellådor, bakaxlar ja banne mig i alla bilens komponenter så även i kaross. Något som borde ha gett resultatet att medelbilen borde blivit lättare. Aluminium väger inte på långa vägar så mycket som stål.



Våra fordon har fått intrikata styrsystem som ser till att utsläppen minimeras,dessa styrsystem innebär användandet av bland annat platina samt en mängd andra metaller och material som anses exiptionellt skadliga för vår miljö. Dessutom alla gadgets som idag är standard på bilar, allt från elektriska fönster, takluckor till media anläggningar. Först minskar man vikten på bilen med ca 30% bara för att i nästa skede fylla den med prylar som egentligen inte är helt nödvändiga för bilens funktion. Plötsligt kan vi se att bilens vikt ökat, ja medelbilen väger inte längre mellan 13-1500 kg utan snarare 14-1800 kg! Nu  till stora delar av aluminium och andra för miljön svårhanterliga material.

Så hur i helsike ska jag kunna finna miljöansvaret i detta? Jo självfallet ligger det i de moderna fordonens förbrukning av bensin o diesel som minskats delvis. För även om fordonstillverkare annonserar sina nya bilar med argumentet att de drar så lite bensin (därmed bra för miljön) stämmer inte detta riktigt. 

Råkade för ett par år sedan göra en ofrivilligt testjämförelse. Vår ordinarie bensinslukande bil var sönder och en resa ToR norröver på totalt 180 mil gjordes i en hyrd ny Renault Modus. Denna kördes på samma sätt som vår ordinarie bil, med skillnad från att Renaulten hade manuell växellåda och hade vi resans slut konsumerat 215 liter bensin! vilket föga stämde med vad fabrikanten och testande tidningar berättar. Samma resa gjordes med vår bensinslukare där notan slutade på 240 liter. En skillnad på ca 35 liter bensin. Förtjänsten med att köra den så kallade miljö-rätta bilen blev därför i reda pengar ca 400,oo kronor. Sanningen att säga, jag körde båda bilarna på samma sätt, allt för fort enligt gällande bestämmelser.

En vacker dag kommer båda dessa bilar att återfinnas på skroten och skall tas om hand. källsorteras! Då infinner sig problemet med alla mystiska metaller och material från den moderna bilen, som kräver enormt mycket av konstruktivt miljötänk för att kunna utföras, medan den äldre bilen förhållandevis enkelt kan bli nytt stål.



En veteranbils entusiast skrev för ett antal år sedan att hans 50-tals Jänkare var en miljöbil! Det var hans vardagsbil och enligt honom den enda han skulle behöva äga. Ett stort plåtshabrak som visst innehöll både el-hissar och aircondition. Ingen behöver tillverka en ny bil till mig tack vare den här, och banne mig om inte karln hade RÄTT. just tillverkningen av våra fordon är extremt energikrävande och gör därför sitt till att miljön påverkas negativt.

Svensson, Persson och alla andra speciellt i storstadsregionerna anses ofta vara miljöns förkämpar nummer ett. Man inför Dubb-förbud i miljöns namn. Man källsorterar allt. Varje soprum i städerna innehåller en kontainer där man slänger sina gamla elektronikprylar! Kanske har de upphört fungera? Vad jag kan se är en trolig anledning till att de slängs att det kommit nya modeller på marknaden! 

Tidigare köpte vi ny TV-apparat när den gamla tappat orken och blev utdömt av TV-teknikern (vad är det för en figur - idag nästan lika sällsynt som Örnar), ofta var TV´n då mellan 10 o15 år gammal. Tar man en titt i dagens soprum och på sopstationer vimlar det av några år gamla sk tjock-TV som ersatts med en ny modern platt-TV. som med våra bilar är den nya platt-TVn ganska svår att ta hand om på ett miljörätt sätt och kräver en mängd energi vid destruering. I princip all modern elektronik är svårhanterlig för miljön. att de dessutom tycks ha en väldigt liten livslängd visar faktumet att en mängd platt-TV redan återfinns på våra sopstationer.

Så istället för att lämna DVD´n som hackar till service på hos en Radio-TV tekniker slängs den, när den kanske bara hade behövt göras ren. Precis som med all annan mekanik (DVD och likande prylar har lite mekaniska grejer som kan må bra av service för att funka) slängs den tidigare svindyra apparaten och ersätts med en ny. 

Hur många mobiltelefoner har du liggande. Ännu har du inte slängt dem, de kostade ju faktiskt flera tusenlappar för ett par år sedan i inköp. De fungerar men det har ju kommit en ny modell som dock inte kan koka kaffe. Allt annat kan den göra.

Tidigare har jag berättat att jag är aktiv medlem i "Pippis Sakletareklubb" och har därför mitt delvis hemliga ställe där jag kan gratis hämta prylar som Du har slängt. visst kan det tyckas en smula fult att det du trodde skulle destrueras kommer till nytta hos mig, men tänk efter en gång till. I huvudsak letar jag efter elektronik och musikprylar.Vårt hem kryllar av Tv-apparater (tjocka så väl som tunna) DVD - VHS bandspelare, stereoanläggningar. Det mesta med minst 10 år på nacken men självfallet efter att de servats fungerar de ypperligt.

Senaste fynd rundan gav följande:
BOSCH handborrmaskin av det kraftigare slaget som behövde 2 nya kol a 20,oo
en Sony - DVD som medelst Tops rengjordes
Bärbar MP3 spelare med 2 Gb minne.
SONY minidisc den där grejen som vi lite till mans hade haft om inte vi laddat ner musik i våra datorer. En fantastisk ljudpryl med CD-kvalitet på ljudet.(helt perfekt)
2 par stereohögtalare med snygga lådor i Teak.
Samt 3 mobiltelefoner med inbyggd kamera (hmm vad jag ska ha dem till vet jag inte riktigt, men har skänkt bort ett antal som sedan används i länder där dylika telefoner fortfarande är för dyra för vanligt folk)

"Radionette högtalare från tidigt 70-tal, ca 300 watt

Mobiltelefoner och mp3 spelare med några år på nacken.

Sony MD spelare, en av modern tids bättre leksaker
 för inspelning av musk

Kom på att jag glömde att skriva om den för mig förhatliga glödlampan av idag, som gör att jag delvis på grund av ålder men framför allt på grund av det lilla ljus den ger ofta inte kan läsa viktig text. Denna miljöprodukt (lågenergi lampan) anses idag vara en av de verkligt svåra produkterna att destruera!

Inga kommentarer: