Ja så var man ledig hela eftermiddagen, satt och glodde på forntidens storhetsdrömmar i form av bilder på mitt gamla band. Självfallet kommer jag ihåg alla bandets medlemmar, jag kan berätta massor om dem, vilka duktiga musikanter de var osv, men va fan hette dom? Mao ett inslag av Alzheimers light eller liknande. Vissa är så enkelt att komma ihåg namnet på medan andra är ett blankt NADA!
För att råda bot på denna åkomma tar jag fan i hågen och slår en signal till "paddington" bandets leadvocalist på den tid det begav sig. Eftersom hon säkert är 100 år yngre än undertecknad misstänkte jag att hon hade minnet i behåll.
Men int fan hade hon det, i alla fall inte helt och fullt. Vissa kom hon ihåg och speciellt den bassist som vi övertalade att spela med bandet på en spelning i Malmö
Men hur var det nu/ Han dök upp från tomma intet eller något annat sätt. -Har du lust att spela bas för oss, vi har en spelning om 14 dagar?
-Tja jag vet inteär ni bra, vad ska vi spela? Låtarna presenterades för honom och troligen tyckte han de var simpla men ok han hängde på så långt eftersom han inte hade nåt annat vettigt för sig.
Så samlades vi i vår replokal, ett garage inne på gården bredvid välkända Roastinga House studio. I en lägenhet med ingång från gården bodde en riktig Rock-snubbe Johnny Andersen som lirade CCR stukade egna låtar. Även han fanns med vid ett par tillfällen i bandet, men blev senare stor på att köra taxi i Calcutta.
Allt nog den gode bassisten var en smula annorlunda. Dels byggde han sina basar själv, dels ansåg han med viss rätt att han var förbannat bra!! Så ego fattades knappast.
Ju närmare vi kom speldatum, ju mer med på noterna var vår inlånade bassist. Han var däremot till synes en smula tänd på faktumet att bandet hade tre tjejer som sjöng!! Troligen var det dessa som gjorde att han stannade.
Så kom då spelkvällen på Club Eter i Malmö, där han redan efter första låten glad säger att han gärna spelar med bandet också i fortsättninge. Han hade nämligen fått span på en tjej som han verkade gilla......
Bandet upplöstes senare och vår bassist for ut på andra gig, eller nåt. Jag hörde av honom ett par gånger men sedan tog det slut. Så gjorde flera av de andra i bandet också förutom undantaget Jeanette som jag kom att höra av någon gång varje år.
Vår inlånade bassist-Peter M
Det var ju henne jag ringde till i början av denna blogg och det var också hon som kom med både svar på vad vår tillfällige bassist hette och hans vidare väg mot kändisskap.
-Ja men har du inte hört, det är ju han som sitter inne nu och kanske döms för mord!!!!!Det har ju stått i tidningarna och överallt!
Hans namn är nu vida känt, även utanför musikerbranchen. Men nu inte längre som jävligt duktig bassist, utan som en våldsman av det värsta slaget.
Oavsett de brott han eventuellt kommer dömmas för var han just det han sa sig vara -
En Jävligt Duktig Bassist.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar